Skolan i Moskojärvi
Gällivare socken tillkom 1742 ur Jokkmokks socken, ur Kaitums lappby samt ur delar av Sjockjocks lappby. Även en del av Jukkasjärvi kom att tillhöra nämnda socken.
Gällivare kyrka blev färdig 1753, lappskola startade 1756. Samerna var då den dominerande befolkningen men även en del nybyggare började komma.
Lappskolan hade i allmänhet elever med kläder och uppehälle bekostade.
Skolgången var cirka två år. Under den tiden lärde sig barnen bl.a. kristna huvudstycken samt att läsa. ABC -boken, Luthers lilla katekes, psalmboken m.m. var de böcker som användes i undervisningen.
Det togs även in nybyggarbarn i skolan, speciellt i slutet på lappskolans period, som var mellan åren 1756-1850. Anledningen till detta att antalet nybyggare ökade kraftigt i Gällivare socken.
I en elevmatrikel från de år som lappskolan verkade finns det fyra nybyggarbarn från Moskojärvi upptagna. Dessa är: Nils Mickelsson f.1758, Hendrich Henrichsson f.?, Helena Henrichsdotter f.? samt Henrik Henriksson f.1794. Denne Henrik dog enligt elev -matrikeln i skolan 1808.
År 1818 beslöts det av myndigheterna att satsa mer på "vandrande kateketer" som lärare i en del lappskolor. 1842 kom så reformen om allmän folkskola i Sverige, men p.g.a. den svåra fattigdomen i Gällivare socken tog det tid innan skolan startade.
På sockenstämman den 26 december 1851 tillsattes den första skolstyrelsen i Gällivare socken. Enligt skolstadgan av den 18 juni 1842 skulle kyrkoherden vara ordförande och övriga ledamöter var: Nämndemannen Jonas Söderberg – kyrkbyn, Tingstolken Johan Fredrik Åström – Kyrkbyn , Nämndemannen Erik Ersson – Nattavaara , Pehr Persson – Ullati samt nybyggaren Erik Johansson-Strömberg Moskojärvi.
Två år senare beviljade staten anslag av en kompetent lärare, C F G Apelqvist från Strängnäs, med en årslön av 200 riksdaler banko. Utbildningen startade till en början med undervisning i fem månader i kyrkbyn samt fyra månader i Hakkas per läsår.
Från slutet av 1800-talet skedde utbildningen genom rörlig undervisning, en lärare åkte kring byarna runt Moskojärvi och undervisade ett fåtal elever i respektive by några veckor per år, inhysta i någon lämplig byggnad i byn.
År 1916 inrättades nomadskolan i Gällivare, samtidigt som kataketskolorna och lappskolan upphörde. I nomadskolan fick endast nomadiserande samers barn gå, bofasta och skogssamernas barn hänvisades till byskolan.
Den första byskolan där samebarnen gick var förlagd till Moskojärvi by, där gick åtta samebarn i byskolan läsåret 1916/1917, fyra flickor och fyra pojkar, inhysta hos befolkningen i byn.
1922 byggdes så skolhuset i Moskojärvi, både skolhusen i Moskojärvi och Killinge är ritade av arkitekten A.F.Dahm, byggda med stomme av sågat timmer och med rätt så speciell exteriör.
Skolhuset i Moskojärvi användes för sitt ändamål fram till 14/6 1938, varefter barnen flyttades till den då nybyggda skolan i Skaulo. Skolan i Moskojärvi har således tjänstgjort som skola i 16 år!
Sedan har i skolhuset bland annat varit affär och bostad, men till största delen har byggnaden stått oanvänd under Konsums ägarperiod. Inga större ingrepp är gjorda i byggnaden, utan den representerar en byaskola, som den såg ut i seklets början, med lektionssal, omklädningsrum, rum och kök för läraren samt utedass.
Skolhuset i Moskojärvi har under historisk tid kunnat användas som byns samlingslokal, genom överenskommelser och nyttjanderättsavtal av olika slag.
I slutet av år 1994 kom lokalfrågan att bli aktuell, genom att Konsum Malmfälten som ägt gamla skolhuset sedan 60-talet, meddelar att man har för avsikt att försälja fastigheten och att byn i första hand får erbjudandet om köp.
1995 bildades Moskojärvi Bygdegård och 1997 genom ideellt arbete och ekonomiska bidrag kunde det gamla skolhuset friköpas av föregående ägare Konsum Malmfälten.
Nu följer ett antal utdrag ur protokoll som härrör från skolans tillblivelse ...
Urdrag ur Protokoll fört vid sammanträde med Gellivare skolråds byggnadskommitte den 5 April 1921.
§ 2
Beslöts att godkänna utbetalning av stubbören för timmer till Killingi skola med Kr. 1.538: 72, även så för framforsling av samma parti Kr.4.458:24, stubbören för timmer till Moskojärvi skola med Kr.1.126:46.
§ 4
Uppdrogs åt ordföranden och Bergström att ombestyra hemforslingen av virket till Moskojärvi skola.
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Gellivare skolbyggnads kommitte den 31 Maj 1921.
§ 2
Anmälde ordföranden att virket till Moskojärvi skola framkörts och beslöts i sammanhang därmed att uppdraga åt Nyberg träffa avtal med Viktor Apelkvist i Gellivare att under enahanda villkor som gällt för sågning av byggnadsvirke vid Killinge skola låta uppsåga ifrågavarande virke samt ombestyra att detsamma bleve upplagt och täckt.
Urdrag ur protokoll fört vid GellivareSockens skolråds byggnadskommitte i Gellivare den 6 Okt 1921.
§ 1
Beslöto kommiterade att hemställa det skolrådet måtte uptaga staten för 1922 ett nybyggnadsanslag af
55.000:- kr. afsett till uppförande av skolhusen i Purno och Moskojärvi för hvilka byggnader grunder beräknas blifva färdiga innevarande år, och för hvilka timmer rean är inköpt.
§ 2
Vidare beslöts att för skolhusreparationer under 1922 begära ett förslagsanslag av 45.000:- kr.
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Gellivare sockens byggnads kommitte den 27 Okt. 1921.
§ 3
Antogs J.V Lathis anbud å brunnsgrävning vid skolan i Moskojärvi toll beräknadt djup af c:a. 6 m. efter ett pris af 65.-kr. pr. djupmeter inkl stensättning men utan brunnsskar och skulle detta arbete vara färdigt till 1/4 1922.
Beslöts att för gräfning och stensättning af brunn i Soutojärvi betala efter 65:-kr.pr.m i jord och 100:- kr.pr.m i berg + 5: kr. ökning pr. m. i berg om öfver 1 m. och skulle denna brunn äfven vara färdig till 1/4 1922.
Denna brunn beräknas blifva c:a 7 m. djup.Beslöts infodra anbud å stenbrunnar i Hackas och Granhult.
Utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med Gellivare skolråds byggnads kommittei Malmberget den 13 Mars 1922.
§ 3
Brötos inkommna anbud å utannonserade enreprenader å skolhus i Purno och Moskojärvi och för Purno aflemnade föjlande anbud:
N.E. Nilsson & J. Veyrenen, Hackas för kronor 32.000:-
August Nilsson, Nattavaara 24.500:-
J.E Skär, Malmberget 23.800:-
J.P Isaksson, Malmberget 20.923:-
J.A Johansson m. fl , Gellivare 25.810:- samt för
Moskojärvi nedanstående anbud:
Em. Karlsson & P.Sjöberg, Malmberget 14.550:-
J.E Skär, Malmberget 11.300:-
E.J Eriksson, Gellivare 13.650:-
Efter pröfning av anbuden beslöts antaga J.P Isaksson anbud för Purno å kronor 20.923:- och J.E Skärs anbud för Moskojärvi å kronor 11.300:- .
För båda entrepenörerna skulle gälla att de äro skyldiga anlita inom kommunen hemmahörande arbetare, ställa godkänd borgen för entrepenörernas fullgörande och med ordföranden upprätta vederbörliga kontrakt om arbetet.
Beslöts uppdaga åt Byggmäst. Nyberg att kontrollera äfven dessa arbeten mot en ersättning av skjutsersättning och 25:- kr.- per dag.
Utdrag ur protokoll hållet vid sammanträde med Gellivare Skolråds byggnads kommitte den 2 November 1922.
§ 4
Sedan kommittén uppfört flera hus efter de av Ingenjör A.F Dahm för ursprungligen Killinge och Moskojärvi upprättade ritningarna och beskrifningarna hade inkommit med framställning erhålla ytterligare arkitekts -arvode och beslöt kommittén tillerkänna honom 250:- kr. mot det kommittén erhöll full äganderätt till nämnda ritningar och beskrivningar.