Handeln skapar vägbyggen
Med järnvägens ankomst blev Gällivare också ett viktigt centrum för handeln från byarna runt övre tornedalen. Ändå från Jukkasjärvi och Vittangi färdades man regelbundet till Gällivare på vintrarna, vilket skapade tankar på nya landsvägsbyggen.
Landsvägen från Överkalix nådde Gällivare kring år 1880. I början på 1890-talet startade också vägbygget norrut från Gällivare och nådde Moskojärvi och Skaulo år 1896.
1903 fortsatte vägbygget från Lappesuando mot Svappavara och Vittangi, samtidigt som färjeläget över Kalixälven i Lappesuando öppnades. Färjetrafiken pågick till 1938 då bron över älven blev klar.
Vid 1700-talets mitt hade den industriella revolutionen startat i Västeuropa Den införda frihandeln gjorde nu också virkesexporten mycket lönsam. Ångsågarna hade gjort sitt intåg och man var inte längre hänvisad till enbart vattensågarna.
Skogen som för nybyggaren haft stort värde som materiel till redskap och verktyg, båtar, kälkar, vagnshjul, allt från vagga till kista ,samt som bränsle och byggnadsmateriel, fick nu ett nytt värde för träspekulanter av olika slag.
De stora privilegieskogarna ledde nu till att de gamla brukspatronerna övergick till skogsdrift.
Träspekulanter började köpa mängder av skog och hemman från bönderna för en spottstyver samtidigt som man avverkade skogarna hårt.
I husförhörsprotokollen från 1800-talets slut kan vi se att vissa fastigheter ägdes av Gyljens bruk som då övergått till skogsdrift under namnet A.B.Bergman,Hummel o Co.
Via gamla lagfartshandlingar och köpebrev kan vi följa de olika bolagens köp av fastigheter. Det skapades ett särskilt ord - baggböleri - för bolagens metoder. I början av 1900-talet förbjöds också bolagens rätt att köpa upp privatskogarna.
Den nya tiden innebar emellertid arbetstillfällen genom avverkning och timmerkörning för gårdarnas manfolk, ofta på annan ort, vilket i sin tur betydde att kvinnor och barn fick sköta även manssysslorna.
Malmen och skogen blev starten på den samhällsomvandling som kallas industrialiseringen där teknisk utveckling och befolknings omflyttningar satte prägel på samhället, en utveckling som successivt skulle bli det självhushållande bondesamhällets död.